Öppna förskolan i Furåsen

10/06/2026

Lovade att lägga ut om Gerdas kafé och har glömt det men 2 minuter innan det börjar kommer det:

21/05/2026

21/05/2026

Måste också nämna att vi hade ett fantastiskt besök i tisdags...

Då var den yngsta deltagaren, jag har varit med om på öppna förskolan, här. Alfred hade med sin lillebror, endast fyra dagar gammal.

Tänk vilket fantastiskt mirakel det nyfödda bebisarna är! Så små men ändå så fulländade👶

Ha nu en skön helg så ses vi i nästa vecka❣️/Gunilla Cedergren

21/05/2026

I måndags skulle vi tala om när Moses fick de 10 budorden från Gud. Jag försökte förklara för barnen att regler kan vara bra, som en hjälp och ett skydd när vi umgås med varandra.

Vi hade tagit med småbilar in i kyrkan för att visa på detta. Om man inte följer trafikreglerna så kan man krocka eller köra ner i diket. Genast var det något barn som kommenterade att hon skulle köra ner i diket när hon blev stor.

Ett annat barn blev mer intresserat av båten i kyrkans tak än bilarna. Hon undrade varför båten hängde där? Så vi kom att tala om votivskepp snarare än tio Guds bud. Det är underbart med barnens spontanitet, oförställda sinne och nyfikenhet❣️Även om det inte alltid blir så som vi vuxna tänkt...

Kanske det inte bara är barnen som undrar över båten som hänger i kyrkans tak? Så här beskriver wikipedia om votivskepp:

"Ett votivskepp eller kyrkskepp är modeller av fartyg, avsedda att fästas vid väggar eller att hängas upp i tak i kyrkor. Besättningar, som var i sjönöd, bad till Gud och lovade skänka en gåva om de undgick katastrofen. Ofta donerades en modell av det skepp man seglat med. Skeppet var de nödställdas votivgåvor. Votiv betyder löfte."

Ett votivskepp eller kyrkskepp är modeller av fartyg, avsedda att fästas vid väggar eller att hängas upp i tak i kyrkor. Besättningar, som var i sjönöd, bad till Gud och lovade skänka en gåva om de undgick katastrofen. Ofta donerades en modell av det skepp man seglat med. Skeppet var de nö...

13/05/2026

Hej!
I måndags pratade vi på kyrksamlingen återigen om Moses. I berättelsen har han med sitt folk börjat den 40 år långa vandringen för att komma till sitt hemland. När de kom ut i öknen hade de ingen mat men då såg Gud till att det fanns manna på marken varje morgon och flera av barnen hade ätit mannagrynsgröt till frukost.

Vi kom fram till att vi kan vara trygga om vi vandrar med Gud. Och några barn gjorde också ett pyssel med fotsteg och sången:

"Jag går på livets väg,
där kan allting hända,
men jag kan vara trygg –
för Gud är över mig och under mig,
framför mig och bakom mig,
han omger mig på alla sidor."

Nu önskar jag er en riktigt god lååång helg och välkomna tillbaka på måndag kl.09.30 som vanligt❣️🌞🌸/Gunilla