03/01/2022
Nyårsbetraktelse av Olle Kristenson, Nyårsafton i Eriksbergskyrkan 2021
”Högst på önskelistan – att 2022 blir året då godheten gör comeback.”
Under flera dagar bar jag med mig rubriken på Erik Helmerssons ledarstick i Dagens Nyheter på julafton. Han utgick från filmen ”Livet är underbart” från 1946 som Sveriges television sänder varje jul (den ligger kvar på SVTplay fram till 16 januari).
Den handlar om George Baily som vill göra alla gott – ofta på bekostnad av sina egna önskemål. Till slt hamnar han i ekonomiskt trångmål, vilket gör att han försöker ta sitt liv. En ängel skickas för att rädda honom från att fullborda självmordet. Han tycker att hans liv varit meningslöst, men ängeln visar honom i några scener vad som skulle ha hänt andra utan hans rättrådighet. Mot slutet ställer alla som han hjälpt upp och räddar honom från ekonomisk konkurs. På ytan handlar filmen om en rättrådig man som står upp mot en sniken bankdirektör. Men skriver Erik Helmersson: ”Det finaste i filmen är det som ligger närmast ytan. Som alla vettiga julfilmer handlar den om godhet – ett begrepp som obegripligt nog fått dåligt rykte.”
Märkligt nog bekräftas hans tes på nästa sida i tidningen. Där skriver två nationalekonomer på debattsidan en kritisk analys av Tage Danielssons julsaga Karl-Bertil Jonssons julafton, som vi kan se på tv varje julafton. Inspirerad av Robin Hood tar Karl-Bertil från de rika och ger till de fattiga. Uppenbarligen förstår inte ekonomerna att det handlar om en saga utan dundrar på: ”När Karl-Bertil konfiskerar de rikas julklappar brister han i respekt för den privata äganderätten.” De tycker visserligen att han kan ”hedras för sin vilja att göra gott och för sin medkänsla för de svaga och fattiga. Men på lång sikt hjälper godhet föga.” Egentligen handlar det snarare om ”ett utslag av en överspänd tonårings brist på kunskap om välståndets drivkrafter”. Som väl är får ekonomerna mothugg i flera artiklar på nätet; en har t ex rubriken ”Tage Danielssons viktigast budskap var godhet”.
Det är inte första gången som godheten kritiseras och ifrågasätts. För några år sedan var det någon som tyckte att godhet ”verkar lite vulgärt” och människor som försöker visa godhet kallades ”godhetsknarkare”.
Hur kunde det bli så här? Bibeln och den kristna traditionen säger något helt annat. Här är godheten ett genomgående tema. Orden ”godhet”, ”god” och ”gott” förekommer ofta i Bibeln. ”Gud såg att det var gott” upprepas många gånger i skapelseberättelse i Bibelns första kapitel.
”Gud såg att det var gott.” Men inte bara det. En av våra morgonpsalmer (Sv Ps 179) kopplar ihop skapelsen med Skaparen som själva godhetens källa: varje vers avslutas med omkvädet ”Gud är god. Gud är god.”, som i sista versen:
Själ, vak upp och svara
dem med nyfött mod.
Höj din lovsång klara:
Gud, vår Gud, är god. Gud är god.
Vi är alla inneslutna i Guds godhet, vilket vi påminns om i herdepsalmen i Psaltaren: ”Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv.” (Ps 23:6)
Men godheten, Guds godhet, är inte bara något som rör det inre i våra liv. Det handlar också om något som gestaltas i vår värld. I Psaltaren 85 kopplar psalmisten godheten till solidaritet: ”Godhet och trofasthet möts, fred och rättvisa omfamnar varandra. Trofasthet spirar ur jorden, rättvisa blickar ner från himlen.” (Ps 85:11-12)
Paulus räknar godheten till Andens frukter (Gal 5:22) och i Efesierbrevet skriver han: ”En gång var ni mörker, men i Herren har ni nu blivit ljus. Lev som ljusets barn – ljuset bär frukt överallt där det finns godhet, rättfärdighet och sanning – och tänk på vad Herren vill ha.” (Ef 5:8-10).
Att stå upp för godheten – till detta är vi kallade idag. Då får vi stå ut med att man kallar oss ”godhetsknarkare”, kanske ska rentav se det som en hedersbetygelse.
Den här veckan har vi nåtts av budet att ärkebiskop Desmond Tutu har avlidit, 90 år gammal. Hans betydelse för rättvisa och försoning, inte bara i Sydafrika, kan inte nog betonas. Han menade att vi människor är skapade till godhet.
En av hans böner har tonsatts och finns i tillägget till vår psalmbok (nr 782). Den sammanfattar vad jag har försökt säga idag och här kan vi hämta kraft i kampen för godheten:
Godhet har makt över ondskan,
kärleken nedkämpar hat,
ljuset upplyser mörkret,
livet segrar till slut
Gott nytt år 2022.
Text: Olle Kristenson
Bild: Johan Nilsson
