Spiritistiska Studiegruppen i Uppsala

Spiritistiska Studiegruppen i Uppsala Vi är en studiegrupp som studerar Spiritismens filosofi kodifierad av Hippolyte Léon Denizard Rivail mest berömd under pseudonymen Allan Kardec.

Vi studerar spritens natur, ursprung och öde och deras förhållande till den kroppsliga världen.

20. Är det klandervärt att påpeka andras ofullkomligheter, då därigenom ingen nytta för dem själva kan uppkomma eftersom...
18/06/2024

20. Är det klandervärt att påpeka andras ofullkomligheter, då därigenom ingen nytta för dem själva kan uppkomma eftersom man inte sprider ut dessa?

Allt beror på avsikten. Otvivelaktigt är det inte förbjudet att se det onda då det onda finns till. Det skulle till och med medföra olägenheter att ha ögon endast för det goda. Denna illusion skulle skada framåtskridandet. Det orätta ligger i att vända anmärkningen till att skada nästan genom att onödigtvis nedvärdera honom i människors omdöme. Dessutom är det klandervärt att göra detta bara i avsikten att smickra sig själv med en känsla av illvilja och glädje att finna andra så felaktiga. Helt annorlunda är det om man för världen kastar en slöja över det onda och inskränker sig till att själv iaktta det för sin personliga nytta, det vill säga för att bemöda sig om att undvika det som man klandrar hos andra. Är inte dessutom ett sådant iakttagande nyttigt för moralisten? Hur skulle han kunna måla människans brister om han inte studerade modellerna?

Ludvig den Helige. Paris, 1860

21. Finns det fall då det är nyttigt att avslöja nästans fel?

Denna fråga är mycket ömtålig och då måste man låta sig ledas av en känsla som tar barmhärtigheten med i beräkningen. Om en människas ofullkomligheter endast skadar henne själv tjänar det ingenting till att låta världen känna dem. Men om de kan skada andra så måste man föredra mångas intresse framför en endas. Beroende på omständigheterna kan det vara en plikt att avslöja hyckleri och lögn för det är bättre att en människa faller än att många blir förda bakom ljuset eller fördärvade av henne. I sådana fall måste man väga summan av fördelar och nackdelar mot varandra.

Ludvig den Helige. Paris, 1860

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 20 och 21.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

18. Kära vänner, var stränga mot er själva och överseende med andras svagheter. Det är ytterligare ett utövande av den h...
18/06/2024

18. Kära vänner, var stränga mot er själva och överseende med andras svagheter. Det är ytterligare ett utövande av den heliga barmhärtigheten som ganska få människor hyser. Allesammans har ni böjelser att besegra, fel att rätta, vanor att ändra. Allesammans har ni en mer eller mindre tung börda att bära för att sträva till toppen av framåtskridandets berg. Varför då vara så skarpsynt för andra och så blinda för er själva? När skall ni en gång upphöra att märka halmstrået i er broders öga som sårar det, utan att fästa någon uppmärksamhet vid bjälken i ert eget vilken förblindar er och som oupphörligen får er på fall? Tro på era bröder Andarna. Varje människa som är tillräckligt högmodig att i dygd och förtjänst tro sig överlägsen sina inkarnerade bröder är dåraktig och skyldig och Gud skall tillrättavisa henne på den yttersta dagen. Barmhärtighetens verkliga karaktär är blygsamhet och ödmjukhet, som gör att man endast ytligt märker andras fel och istället bemödar sig om att framhålla det goda och dygdiga hos dem. Därför att om än människohjärtat är en avgrund av fördärv ligger dock alltid i något av dess mest dolda veck fröet till goda känslor, dess andliga väsens aldrig slocknande gnista.

Spiritism, du trösterika och välsignade lära, lyckliga de som känner dig och som vet att dra nytta av de hälsobringande lärdomar som Herrens Andar ger! För dem är vägen upplyst och längs utefter den kan de läsa dessa ord som visar dem medlet att nå målet: barmhärtighet i handling, barmhärtighet i hjärtat, samma barmhärtighet till andra som till sig själv. Kort sagt, barmhärtighet till alla och kärlek till Gud över allting, eftersom kärlek till Gud innefattar alla plikter och emedan det är omöjligt att verkligen älska Gud utan att utöva barmhärtighet som är en gemensam lag för alla hans skapade varelser.

Dufetre, biskop av Nevers. Bordeaux

19. Eftersom ingen är fullkomlig följer av det att ingen har rätt att klandra sin nästa?

Eftersom var och en av er bör arbeta på allas framåtskridande och framför allt på dessa vilkas vård är er anförtrodd. Detta är ett skäl att göra det med måtta, för ett nyttigt ändamål och inte som man vanligen gör, av nöjet att förklena. I det senare fallet är klandret en elakhet. I det förra åter en plikt som barmhärtigheten ålägger oss att fullgöra med all möjlig hänsyn. Dessutom bör man alltid mot sig själv rikta samma klander som man riktar mot andra och då fråga sig om man inte förtjänar det.

Ludvig den Helige. Paris, 1860

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 18 och 19.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

Överseende16. Spiritister, i dag vill vi tala med er om överseendet, denna så milda och broderliga känsla som varje männ...
18/06/2024

Överseende

16. Spiritister, i dag vill vi tala med er om överseendet, denna så milda och broderliga känsla som varje människa bör hysa för sina bröder men som ganska få gör bruk av.

Överseendet ser inte nästans fel eller om det ser dem aktar det sig att omtala och sprida ut dem. Tvärtom döljer det dem för att de inte ska bli kända av någon annan och om illviljan upptäcker dem lånar det alltid en ursäkt att överskyla dem, det vill säga en ursäkt som är sannolik, allvarlig och inte någon sådan som ger min av att förringa felet men istället med en gemen skicklighet låter det framstå i dagen.

Överseendet befattar sig aldrig med andras dåliga handlingar om inte för att därigenom göra en tjänst, utan bemödar sig istället att så mycket som möjligt mildra dem. Det gör inga stötande anmärkningar, bär inte förebråelser på läpparna, utan oftast beslöjade råd. När ni kritiserar, vilken slutsats kan man då dra av era ord? Att ni som klandrar inte skulle ha gjort det som ni förebrår honom och att ni är mycket bättre än den skyldige. Oh människor! När ska ni börja döma era egna hjärtan, era egna tankar, era egna handlingar utan att sysselsätta er med vad era bröder gör? När ska ni med stränga ögon börja betrakta bara er själva?

Var då stränga mot er själva, överseende mot andra. Tänk på honom som dömer i sista instansen, som ser varje hjärtas hemliga tankar och som alltså ofta ursäktar de fel som ni klandrar eller fördömer dem som ni ursäktar, emedan han känner den dolda drivfjädern till alla handlingar och att ni som så högljutt ropar bannlysning! kanske begått grövre fel.

Var överseende mina vänner för överseendet tilltalar, lugnar och ger upprättelse under det att strängheten nedstämmer, stöter bort och uppretar.

Joseph, skyddande. Bordeaux, 1863

17. Var överseende med nästans fel vilka de än må vara. Döm inte med stränghet något annat än era egna handlingar och Herren ska ha överseende med er såsom ni har haft med andra.

Understöd de starka och uppmuntra dem till ihärdighet. Styrk de svaga genom att visa dem Guds godhet, hans, som räknar även den minsta ånger. Visa för alla ångerns ängel som sträcker ut sina vita vingar över människors fel och skyler dem för hans ögon och vilken inte kan överse med något orent. Inse er Faders oändliga förbarmande och glöm aldrig att säga honom med era tankar och framförallt med era handlingar: " Förlåt oss våra förolämpningar, såsom ock vi förlåta dem oss förolämpat haver". Förstå betydelsen av dessa sublima ord. Inte bara uttrycket är beundransvärt, utan även den lärdom som ligger i det.

Vad är det ni begär av Herren då ni ber om hans förlåtelse? Är det endast glömska för era skulder? Glömska som lämnar er i det tomma intet, för om Gud nöjer sig med att glömma era fel så tillrättavisar han inte, men belönar inte heller. Belöning kan inte vara priset för det goda man inte gjort och än mindre för det onda gjort, även om detta onda skulle vara glömt. Då ni begär hans förlåtelse för era överträdelser begär ni hjälp av hans nåd att inte återfalla i det. Dessutom den kraft som krävs för att beträda en ny väg, undergivenhetens och kärlekens väg, på vilken ni med ånger kan lägga försoning.

Då ni förlåter era bröder, nöj er inte med att breda glömskans slöja över deras fel, för denna slöja är ofta mycket genomskinlig för era ögon. Ge dem kärlek på samma gång som förlåtelse. Gör för dem detsamma som ni ber er himmelske Fader göra för er. Ersätt vreden som smutsar, med kärleken som renar. Föregå med exempel på denna verksamma, outtröttliga kärlek som Jesus lärt er. Predika den som han själv gjorde hela den tid han levde på Jorden synlig för fysiska ögon och som han ännu oupphörligen predikar, nu synlig endast för själens. Följ denna gudomliga förebild och träd i hans fotspår. De ska leda er till en tillflykt där ni ska finna vila efter kampen. Bär ert kors såsom han gjorde och sträva mödosamt men modigt fram på er golgatavandring vid vars krön härligheten väntar er.

John, biskop av Bordeaux. 1862

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 16 och 17.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

15. Att förlåta sina fiender är att be om förlåtelse för sig själv. Att förlåta sina vänner är att ge dem ett prov på si...
18/06/2024

15. Att förlåta sina fiender är att be om förlåtelse för sig själv. Att förlåta sina vänner är att ge dem ett prov på sin vänskap. Att förlåta förolämpningar är att visa att man själv blivit bättre. Mina vänner, förlåt alltså så att Gud mår förlåta er, för om ni är hårda, fordrande, oböjliga, om ni är obevekliga till och med vid en obetydlig förolämpning, hur kan ni då begära att Gud ska glömma att ni varje dag behöver hans överseende? Ack, ve den som säger: "Jag ska aldrig förlåta det", för han uttalar därmed sin egen fördömelse. Vem vet dessutom när du noggrannare betänker saken om inte du själv varit den anfallande parten? Vem vet om inte du i denna strid som börjat med ett nålstygn och slutat med en brytning, själv utdelat det första slaget, om du inte råkat säga ett sårande ord, om du själv iakttagit den undergivenhet som krävs? Otvivelaktigt har din antagonist orätt i att visa sig så retlig men detta är ett skäl för dig att vara överseende och inte göra dig själv förtjänt av den förebråelse som du riktar mot honom. Låt oss anta att du i något fall verkligen blivit förolämpad, men vem säger att inte du förvärrat saken genom att utöva repressalier och att inte du låtit det som lätt kunnat falla i glömska urarta till en allvarlig tvist? Om det berott på dig att förebyggda följderna av detta och du inte gjort det så är du skyldig. Även om vi slutligen antar att du inte har någon förebråelse att göra dig skulle det i alla fall vara mera förtjänstfullt om du visar dig mild.

Det finns två olika sätt att förlåta; med läpparna och med hjärtat. Många säger om sin vedersakare: "Jag förlåter honom", under det att de inom sig känner en dold förtjusning då det händer honom något ont. De säger då till sig själva att han bara fått vad han förtjänar. Hur många säger: "Jag förlåter", men tillägger: "Jag försonar mig aldrig med honom och jag vill aldrig återse honom". Är detta förlåtelse i Evangeliets anda? Nej! Den verkliga, den kristliga förlåtelsen är den som kastar en slöja över det förflutna och denna är den enda som räknas er till godo, för Gud nöjer sig inte med det yttre skenet. Han rannsakar djupet av era hjärtans skrymslen och era hemligaste tankar. Man bedrar honom inte med tomma ord och skenmanövrar. Att fullkomligt glömma gångna oförrätter tillhör stora själar, att bevara agget ger bevis på långsinthet och låg utveckling. Glöm inte att den verkliga förlåtelsen känns igen vida mer på handlingar är på ord.

Aposteln Paulus. Lyon, 1861

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 15.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

ANDARNAS LÄRDOMARAtt förlåta förolämpningar14. Hur många gånger ska jag förlåta min broder? Du ska förlåta honom inte sj...
18/06/2024

ANDARNAS LÄRDOMAR

Att förlåta förolämpningar

14. Hur många gånger ska jag förlåta min broder? Du ska förlåta honom inte sju gånger utan sjuttio gånger sju. Se där ett av dessa Jesus uttryck som bör tala såväl till ert förstånd som till ert hjärta. Sammanställ dessa barmhärtighetens ord med denna så enkla, så kortfattade och i sin trängtan till Gud så höga bön som Jesus lär sina lärjungar och ni ska alltid återfinna samma tanke. Jesus, den mest rättfärdige av alla, svarar Petrus: "Du ska förlåta men utan gränser. Du ska förlåta varje förolämpning så ofta som du drabbas av det. Du ska lära dina bröder denna glömska av sig själva som gör människan osårbar för angrepp, elakhet och oförrätter. Du ska vara mild och ödmjuk till hjärtat och aldrig mäta ditt saktmod. Du ska slutligen göra det du vill att din himmelske Fader skulle göra för dig. Måste han inte ofta förlåta dig och räknar han gångerna som hans förlåtelse nedstiger för att utplåna dina fel?"

Lyssna då till Jesus svar och tillämpa det liksom Petrus på er själva. Förlåt, överse, var barmhärtiga, ädelmodiga, slösa till och med er kärlek. Ge, för Herren skall återgälda! Förlåt, för Herren ska förlåta er! Var saktmodig, för Herren ska upphöja er! Var ödmjuk, för Herren ska sätta er på sin högra sida.

Mina högt älskade, begrunda och analysera dessa ord som jag ställer till er å hans vägnar, som från den himmelska härlighetens höjd alltid följer er och som med kärlek fortsätter det otacksamma värv som han började för arton sekler sedan. Förlåt era bröder liksom ni själva behöver förlåtelse. Om de genom sina handlingar kränkt er personligen är detta ytterligare ett skäl för er att vara överseende, eftersom förlåtelsens förtjänst står i förhållande till förolämpningens storlek. Det skulle inte vara någon förtjänst att förlåta era bröder om dessa tillfogat er endast lätta sår.

Spiritister, glöm aldrig att förlåtelsen såväl i ord som i handling aldrig bör vara ett tomt ord. Om ni kallar er spiritist så var det också. Glöm det onda man kunnat göra er och tänk bara på det goda som ni kan göra igen. Den som trätt in på denna väg bör inte ens i tanken avvika från densamma eftersom ni är ansvariga för era tankar vilka Gud känner. Se då till att era tankar blir fria från varje känsla av agg. Gud vet vad som bor på botten av varje människas hjärta. Lycklig är alltså den som varje afton då han somnar kan säga: Jag har ingenting emot min nästa.

Simeon. Bordeaux, 1862

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 14.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

DÖM INTE, SÅ BLIR NI INTE DÖMDA.Den som är fri från synd må kasta den första stenen.11. Döm inte så blir ni inte själva ...
18/06/2024

DÖM INTE, SÅ BLIR NI INTE DÖMDA.

Den som är fri från synd må kasta den första stenen.

11. Döm inte så blir ni inte själva dömda; för ni kommer att bli dömda såsom ni har dömt andra; och det mått som ni använder, skall också användas på er.

Matteus 7:1,2

12. Då förde de skriftlärda och fariséerna dit en kvinna som hade överraskats med äktenskapsbrott, ställde upp henne mitt i folkhopen och sade till Jesus: "Mästare, denna kvinna har tagits på bar gärning med äktenskapsbrott; nu föreskriver Moses i lagen att sådana skall stenas. Vad säger du om detta?" Detta sade de för att sätta honom på prov och få något att anklaga honom för. Då böjde Jesus sig ned och började skriva med fingret på marken. När de stod fast vid sin fråga reste han sig upp och sade till dem: "Den av er som är fri från synd, han må kasta den första stenen på henne." Sedan böjde han sig åter ned och fortsatte att skriva på marken. När de hörde detta gick de därifrån, den ene efter den andre, de äldste först och Jesus blev lämnad ensam med kvinnan som stod kvar mitt på torget.

Då reste sig Jesus och frågade kvinnan: "Var är de som anklagade dig? Har ingen dömt dig? Hon svarade: "Nej Herre." Då sade Jesus till henne: "Inte heller jag dömer dig. Gå nu och synda inte mer."

Johannes 8:3-11

13. "Den av er som är fri från synd, han må kasta den första stenen", säger Jesus. Denna grundsats gör för oss överseendet till en plikt eftersom det inte finns någon som inte för egen räkning har behov av överseende. Det lär oss att vi inte bör döma andra strängare än oss själva, inte heller fördöma hos nästan det som vi ursäktar hos oss själva. Innan vi förebrår någon ett fel låt oss se om samma klander även kan gälla oss.

Den kritik man lägger på andras uppförande kan ha två anledningar: att stävja det onda eller misskreditera den person vars handlingar man kritiserar. Den senare av dessa är alltid oursäktlig eftersom det är baktal och elakhet. Den förra kan vara prisvärd och blir i vissa fall till och med en skyldighet eftersom gott kan uppkomma av det och därför att det onda i samhället annars aldrig skulle kunna stävjas. Bör inte människan dessutom bidra till sin likes framåtskridande? Man får alltså inte i absolut mening förstå grundsatsen: "Döm inte, om ni inte själva vill bli dömda", för bokstaven dödar men anden ger liv.

Jesus kunde inte förbjuda att klandra det onda eftersom han själv gett oss exempel därpå och i starka uttryck själv gjort detsamma. Men han har velat säga att rättigheten att klandra bör stå i förhållande till den moraliska auktoriteten hos den som gör det. Att göra sig brottslig i samma som man fördömer hos andra, det är att avsäga sig denna myndighet och det är dessutom att göra sig av med rättigheten att tillrättavisa. Människors innersta medvetande förvägrar för övrigt den personen all vördnad och all frivillig undergivenhet, som då han själv har makt kränker de lagar och grundsatser som det är hans plikt att tillämpa. I Guds ögon finns ingen annan laglig befogenhet än den som stöder sig på föredömet i det goda som den själv ger. Det är just detta som framgår av Jesus ord.

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 11-13.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

Halmstrå och bjälken i ögat9. Hur kommer det sig att du ser ett halmstrå i din broders öga men inte blir varse bjälken i...
18/06/2024

Halmstrå och bjälken i ögat

9. Hur kommer det sig att du ser ett halmstrå i din broders öga men inte blir varse bjälken i ditt eget öga? Eller hur kan du säga till din broder: Låt mig ta ut halmstrået ur ditt öga, du som har en bjälke i ditt eget öga? Du hycklare, ta först ut bjälken ur ditt eget öga och därefter kan du se hur du skall kunna ta ut halmstrået ur din broders öga.

Matteus 7:3-5

10. En lastbarhet hos människan är att tydligare se det onda hos sin nästa än hos sig själv. För att döma sig själv måste hon kunna betrakta sig i en spegel, på något sätt försätta sig utanför sig själv, anse sig vara en helt annan person och fråga sig: Vad skulle jag tänka om jag såg någon göra vad jag gör? Det är obestridligen högmodet som förleder människan att för sig själv dölja sina egna fel, moraliska såväl som fysiska. Denna lastbarhet strider helt mot barmhärtigheten, för den sanna barmhärtigheten är blygsam, enkel och överseende. Den högmodiga barmhärtigheten är oförenlig eftersom dessa båda känslor upphäver varandra. Hur kan en människa som är fåfäng nog att tro på sin egen persons betydelse och sina egenskapers överlägsenhet, på samma gång vara tillräckligt osjälvisk för att låta det goda som skulle skymma henne själv tillfalla andra, istället för det onda som skulle framhäva henne? Om högmodet är fader till många laster så är också förnekandet till många dygder det. Man återfinner högmodet på botten av våra handlingar och som drivfjäder för nästan allt vi gör. Därför har Jesus ivrigt bemödat sig att bekämpa detsamma eftersom det är det främsta hindret för människans framåtskridande.

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 9 och 10.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

Det offer som mest behagar Gud7. Alltså, om du när du bär fram din gåva till offeraltaret drar dig till minnes att din b...
18/06/2024

Det offer som mest behagar Gud

7. Alltså, om du när du bär fram din gåva till offeraltaret drar dig till minnes att din broder har något emot dig, lägg ned din gåva bredvid offeraltaret och gå först bort och försona dig med honom och kom sedan tillbaka och bär fram din gåva.

Matteus 5:23,24

8. Då Jesus säger: "Gå först bort och försona dig med din broder och kom sedan tillbaka och bär fram din gåva", lär han oss att det offer som mest behagar Herren är offrandet av vår egen indignation. Dessutom, innan vi kommer till honom för att be om förlåtelse måste vi själva ha förlåtit och vi måste gottgöra den orätt som vi gjort mot någon av våra bröder. Endast i sådant fall ska vårt offer tas emot eftersom det då kommer från ett rent hjärta befriat från alla dåliga uppsåt. Han framställer denna föreskrift under en konkret form därför att judarnas offer var materiella ting För att bli förstådd måste han anpassa sina uttryck efter deras bruk. Den kristne offrar inte materiella gåvor. Han har förandligat offret men föreskriften skärps härigenom ytterligare. Han offrar sin själ till Gud och denna själ bör vara renad. Då han träder in i Herrens tempel bör han lämna kvar varje känsla av hat, bitterhet och ovilja mot sin broder utanför. Endast i sådant fall skall änglarna bära hans bön inför den Eviges fötter. Det är detta Jesus lär oss i orden: "Lägg ned din gåva bredvid offeraltaret och gå först bort och försona dig med din broder om du vill vara Herren till behag."

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 7 och 8.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

Förlika dig med dina motståndare5. Förlika dig så snart som möjligt med din motståndare medan du ännu är med honom på vä...
18/06/2024

Förlika dig med dina motståndare

5. Förlika dig så snart som möjligt med din motståndare medan du ännu är med honom på vägen, så att han inte drar dig inför domaren och domaren överlämnar dig till rättstjänaren och du blir kastad i fängelse. "Sannerligen säger jag dig: Du skall inte slippa ut därifrån förrän du har betalt den yttersta skärven."

Matteus 5:25,26

6. Att utöva förlåtelse och det goda i allmänhet har inte bara en moralisk verkan utan även en materiell. Som man vet befriar oss inte döden från våra fiender. Hämndgiriga Andar förföljer ofta på andra sidan graven med sitt hat mot dem till vilka de behållit något agg. Det ordspråk som säger: "När djuret dött, är dess gift overksamt", är alltså falskt då man använder det på människor. Den onda Anden avvaktar den tidpunkt då den som han vill komma åt är fast i sin kropp och mindre fri, för att lättare plåga honom och för att såra honom i hans intressen eller innersta känslor. I detta bör man söka orsaken till de flesta fall av besatthet, i synnerhet de som är någorlunda svårartade, som då någon blir dominerad eller underkastad. Den besatte och underkastade är alltså nästan alltid offer för en gammal hämnd som de själva sannolikt gett anledning till genom sitt beteende. Gud tillåter detta för att tillrättavisa dem för det onda som de gjort eller om de inte gjort något ont, därför att de brustit i överseende och barmhärtighet genom att de inte velat förlåta. För sitt framtida lugn är det alltså av vikt för människan att så snart som möjligt gottgöra den orätt hon gjort sin nästa och att förlåta sina fiender. På detta sätt undanröjer hon före sin död varje anledning till misshälligheter, varje grundat skäl till ytterligare agg och kan härigenom förvandla en bitter fiende i den här världen till en vän i den andra. Åtminstone bringar hon då den goda rätten på sin sida och Gud låter inte den som förlåtit bli ett mål för hämnd. Då Jesus anbefaller att så snart som möjligt förlika sig med sin ovän är avsikten härmed inte bara att förändra tvister under jordelivet utan även att förebygga att dessa ska fortgå till kommande existenser. Du ska inte slippa ut därifrån säger han, förrän du betalt den yttersta skärven, det vill säga fullkomligt tillfredsställt Guds rättvisa.

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 5 och 6.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

Förlåt, så skall Gud förlåta er1. Saliga är de barmhärtiga för de skall själva få ta emot barmhärtighet. Matteus 5:72. O...
18/06/2024

Förlåt, så skall Gud förlåta er

1. Saliga är de barmhärtiga för de skall själva få ta emot barmhärtighet.

Matteus 5:7

2. Om ni förlåter människorna de missgärningar de gör mot er, skall också er himmelske Fader förlåta er; men om ni inte förlåter människor när de har förorättat er, skall inte heller er himmelske Fader förlåta era synder.

Matteus 6:14,15

3. Om din broder förorättat dig, gå då till honom och framför det till honom enskilt. Om han då lyssnar till dig har du vunnit din broder. Då kom Petrus fram och sade till honom: "Herre, hur många gånger skall jag förlåta min broder om han förorättar mig? Är sju gånger nog?" Jesus svarade honom: "Jag säger dig inte sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger."

Matteus 18:15,21,22

4. Barmhärtigheten utgör ett komplement till saktmodet, för den som inte är barmhärtig skulle inte heller kunna vara saktmodig och fridsam. Den består i glömska av och förlåtelse för lidna oförrätter. Hat och agg visar en själ utan resning och storhet. Att glömma oförrätter tillhör en upphöjd själ som står över de förolämpningar man kan tillfoga den. Den ena är ständigt orolig, oerhört lättretad och bitter. Den andra är lugn, mild och kärleksfull.

Ve den som säger: Jag skall aldrig förlåta det för om han inte fördöms av människor skall han med visshet fördömas av Gud. Med vilken rätt skall han kunna hoppas på förlåtelse för egna fel om han själv inte förlåter andras. Jesus lär oss att barmhärtighet bör vara utan gränser då han säger att man bör förlåta sin broder inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.

Däremot finns det två mycket olika sätt att förlåta. Det ena är högsint, ädelt, verkligen ädelmodigt, utan baktanke, genom att försynt skona vedersakarens egenkärlek och känslighet även om denna skulle ha helt orätt. Det andra, då den som är eller tror sig vara förorättad, ålägger den andre förödmjukande villkor och låter honom känna tyngden av en förlåtelse som retar istället för att lugna. Om han räcker handen till försoning sker det inte med välvilja utan med skryt för att kunna säga till hela världen: Se hur ädelmodig jag är! Under sådana omständigheter kan omöjligen försoningen vara uppriktig åt båda sidor. Nej, detta är inte ädelmod, det är ett sätt att tillfredsställa sitt högmod. I varje tvist skall den som visar sig mest försonlig, som mest visar osjälviskhet, barmhärtighet och verklig själsstorhet, få opartiska människors sympati på sin sida.

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. X, nr. 1-4.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

10. Enligt den mycket falska föreställningen att människan inte kan förbättra sin egen personlighet, tror hon sig inte b...
06/05/2024

10. Enligt den mycket falska föreställningen att människan inte kan förbättra sin egen personlighet, tror hon sig inte behöva försöka rätta sådana fel som hon njuter av att begå eller sådana som skulle fordra för mycket ihärdighet att korrigera. Det är till exempel så att en som är fallen för vrede nästan alltid skjuter skulden på sitt temperament. Hellre än att bekänna sig skyldig, skyller hon nästan alltid på sin individualitet och anklagar därigenom Gud för sina egna missgärningar. Detta är en ytterligare följd av det högmod som man finner inblandat i alla hennes ofullkomligheter.

Utan tvivel finns det temperament som mer än andra nedlåter sig till våldsamma handlingar, liksom det är de mest spänstiga musklerna som bäst lämpar sig till kraftansträngningar. Men tro inte att man i det bör söka den främsta orsaken till vreden. Var dessutom övertygade om att en fridsam Ande, om än i en gallsjuk kropp, ändå alltid kommer att vara fridsam och att en våldsam Ande inte kommer att bli saktmodigare för att den är fängslad i en kraftlös kropp. Våldsamheten antar bara en annan karaktär. Om man har en kropp som inte understöder hans häftighet behärskas vreden och i motsatt fall bryter den ut.

Kroppen orsakar inte fallenhet för vrede hos den som inte har den sedan tidigare, på samma sätt som den inte orsakar fallenhet för andra laster. Dygder såväl som laster är endast förknippade med Anden. Hur skulle det annars vara med förtjänst och ansvarighet? Den människa som har en missbildning kan inte göra sig återställd eftersom Anden inte har något att göra med detta, men om hon har en fast vilja kan hon förändra det som beror på Anden. Visar inte erfarenheten er spiritister hur långt viljans makt kan gå, då ni betraktar de i sanning underbara förvandlingar som försiggår inför era ögon? Säg alltså till er själva, att människan inte förblir lastbar av annan orsak än om hon vill förbli det, men att den som vill rätta sig alltid kan det. I motsatt fall skulle ju inte framåtskridandets lag gälla för henne.

Hahnemann. Paris, 1863

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. IX, nr. 10.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

Vrede9. Högmodet förleder er att tro er vara mer än vad ni är och att inte kunna tåla en jämförelse som kan nedsätta er....
05/05/2024

Vrede

9. Högmodet förleder er att tro er vara mer än vad ni är och att inte kunna tåla en jämförelse som kan nedsätta er. Det förleder er att anse er upphöjda över era bröder i förstånd eller samhällsställning eller till och med i personliga företräden så att den minsta jämförelse retar och sårar er. Vad inträffar då? Ni överlämnar er till vrede.

Sök efter orsaken till dessa anfall av övergående vanvett som placerar er på en låg ståndpunkt, genom att beröva er kallsinne och förstånd. Sök vidare och ni skall nästan alltid finna att orsaken är sårat högmod. Är det inte högmodet som blivit sårat genom en motsägelse som låter er förkasta riktiga kommentarer och som låter er avfärda de visaste råd med vrede? Till och med den otålighet som ofta alstras av obetydliga motgångar beror på den vikt man fäster vid sin egen person inför vilken man tror att alla bör böja sig.

I sitt ursinne förgriper sig den arga människan på allt, på den primitiva naturen, på döda ting som hon krossar därför att de inte lyder henne. Ack, om hon i sådana ögonblick lugnt kunde betrakta sig själv skulle hon bli rädd för sig själv eller anse sig vara mycket löjlig. Må hon då tänka på vilket intryck hon gör på andra. Om inte annat borde hon åtminstone av aktning för sig själv bemöda sig om att besegra en böjelse som gör att andra tycker synd om henne.

Om hon betänkte att vreden inte tjänar någonting till, att den förstör hennes hälsa, till och med blottställer hennes liv, skulle hon inse sig själv vara dess första offer. En annan tanke borde dock framförallt hejda henne och det är att hon gör hela sin omgivning olycklig. Om hon har något hjärta, känner hon då inte samvetsförebråelser för att låta dem lida, de som hon älskar mest? Vilken dödlig sorg om hon i hastigt mod begick en handling som hon hela sitt återstående liv skulle bli tvungen att förebrå sig.

I korthet: Vreden utesluter inte vissa av hjärtats egenskaper, men den hindrar mycket gott och kan göra mycket ont. Detta bör vara tillräckligt för att förmå människan att försöka behärska densamma. Spiritisten uppmanas dessutom därtill av ett annat skäl och detta är att vreden strider mot den kristliga barmhärtigheten och ödmjukheten.

En skyddsande. Bordeaux, 1863

Från boken: KARDEC, Allan. ”Evangeliet enligt Spiritismen”. Kap. IX, nr. 9.

Vill du lära dig mer om Spiritismens filosofi? Följ oss här på Facebook: https://facebook.com/SSGUppsala

Adress

Uppsala

Telefon

+46738900662

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Spiritistiska Studiegruppen i Uppsala postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Dela