15/06/2026
Fotbolls-VM. Wow, vilken start för Sverige.
Vilket lag vi har. Det gör mig glad att det finns spelare med rötter i många olika länder. De bär olika berättelser, språk och erfarenheter men spelar för samma lag. Kanske är det en påminnelse om något vi ibland glömmer: att mångfald inte är ett hot mot gemenskapen. Tvärtom kan våra olikheter bli en styrka. Det som förenar kan vara större än det som skiljer.
Kanske är det en stilla påminnelse om Guds tanke med mänskligheten: att vi inte är kallade att vara likadana, men att höra samman. Att se varandra med nyfikenhet och värme. Att upptäcka att den andre inte främst är en främling, utan en medmänniska.
Fotbollen löser inte världens konflikter. Men den kan öppna små fönster av hopp. Där människor möts med respekt, där barn hittar förebilder och där glädjen delas mellan grannar, vänner och främlingar. På läktaren står människor sida vid sida som annars kanske aldrig hade mötts.
Och när jublet stiger efter ett mål anar vi något av den glädje som föds när människor hittar vägar till varandra, hittar broar av respekt, gemenskap och hopp.
Det är inte det största undret i världen, men det är ett vardagsunder som vi behöver mer av just nu.
Gunlög Axelsson Ölund
