Vår Frälsares Katolska Församling

12/04/2026

NYFIKEN PÅ KATOLSKA KYRKAN? Då är du hjärtligt välkommen till en digital introduktion där du bland annat får svar på frågor som:
• Vad innebär det att vara katolik?
• Hur blir man katolik?
• Vad är viktigt?
• Var hittar jag mer information?
👉 Träffen är tänkt som ett första steg för information om katolska kyrkan och är öppen för alla.
👉 Man kan ställa frågor och få vägledning i hur man konkret kan ta nästa steg i sin lokala församling.
🗓️ Datum för digitala träffar 2026:
TORSDAG 21 MAJ KL 18–20
TORSDAG 27 AUGUSTI KL 18–20
TORSDAG 14 OKTOBER KL 18–20
👨‍🏫👩🏻‍🏫 Ansvariga för träffarna är p. Thomas Idergard (katolsk präst) och Lisa
Wetterberg (familjekonsulent i Stockholms katolska stift).
📧 Anmälan sker till [email protected] Ange din mailadress och vilket datum du är
intresserad av så återkommer vi med en länk till träffen.
❤️ Varmt välkommen!

11/04/2026

🌿 ANDRA PÅSKSÖNDAGEN - DEN GUDOMLIGA BARMHÄRTIGHETENS SÖNDAG 🌿 Evangelium: Joh 20:19-31
+
Under denna kväll som skildras i Joh 20:19–31 möter vi lärjungarna instängda i rädsla. Dörrarna är stängda – men inte för Kristus. Han träder in, inte med förebråelse, utan med frid: “Frid åt er alla.” Det är den uppståndnes första gåva – inte krav, utan barmhärtighet.
+
Detta ögonblick är mer än en historisk händelse. Det är sakramentalt: Kristus andas på apostlarna och ger dem den helige Ande, som ett tecken på en ny skapelse i nåden. Han överlåter åt dem – och genom dem åt Kyrkan – den verkliga myndigheten att förlåta synder, så att hans egen barmhärtighet kan nå människor konkret och personligt.
+
Här föds alltså försoningens sakrament, där den gudomliga barmhärtigheten fortsätter att flöda genom tiderna, in i våra egna liv. Den Uppståndne bär fortfarande sina sår – inte som tecken på nederlag, utan som eviga källor till nåd.
+
När Tomas tvivlar, avvisas han inte. Han inbjuds närmare: att röra vid såren, att se och tro. På Den gudomliga barmhärtighetens söndag påminns vi om att också vår tvekan får vila i Kristi öppna sida. Tron är inte motsatsen till svaghet, utan dess förvandling genom nåd.
+
Saliga är de som inte har sett och ändå tror. Det är vi. Och vår salighet ligger i att lita på att Guds barmhärtighet är större än vår rädsla, vår synd och vår ofullkomlighet.

Bön: 🙏

Herre Jesus Kristus,
du som visar oss dina sår som källor till liv,
lär oss att lita på din barmhärtighet.
Kom in i våra stängda rum,
stilla vår oro och fyll oss med din frid.
Hjälp oss att tro, även när vi inte ser, och att leva som vittnen om din kärlek.
Amen.

F. Janusz

08/04/2026

Välkomna!

03/04/2026

Långfredagens liturgii ✝️ blev till ett högtidligt firande med körens medverkan samt otroligt många deltagare. Vi är glada och tacksamma för varje person som idag ville hylla korset och vara nära Kristus. 🙏💒

03/04/2026

✝️ TRIDUUM SACRUM 🛐 LÅNGFREDAG - HERRENS LIDANDE OCH DÖD.
Evangelium Joh 18:1-19:42
I stillheten denna Långfredag leds vi in i mörkret i Johannesevangeliet 18–19, där kärlekens djup uppenbaras genom lidande. Jesus träder fram frivilligt i Getsemane. Han flyr inte, han försvarar sig inte – han ger sig själv. I mötet med våld, rädsla och svek står han kvar i en stilla lydnad inför Fadern.
+
Inför Pilatus bär han sanningen utan att höja rösten. På korset bär han inte bara sin egen kropp, utan hela världens skuld. Det som sker är inte ett nederlag, utan ett offer – ett fullkomligt, frivilligt offer. Som Guds Lamm tar han bort världens synder. Varje sår, varje droppe blod, talar om en kärlek som inte räknar kostnaden.
+
Här ställs vi inför frälsningens mysterium: Kristus betalar den skuld vi själva inte kan bära. Hans kors blir altaret där försoningen fullbordas. När han säger: “Det är fullbordat”, öppnas vägen tillbaka till Gud. Det är nåd – ren, oförtjänt, given i kärlek.
+
Långfredagen bjuder oss inte bara att betrakta, utan att svara. Att stanna vid korset, att låta våra egna bördor förenas med hans offer, och att i tyst tillbedjan ta emot den kärlek som räddar.

Bön:🙏
Herre Jesus Kristus,
du som bar våra synder och gav ditt liv för vår skull,
lär oss att vila i din nåd och att lita på din barmhärtighet.
Öppna våra hjärtan för din kärlek,
så att vi kan följa dig i tro, hopp och kärlek.
Amen.

F. Janusz

02/04/2026

✝️ TRIDUUM SACRUM 🛐
SKÄRTORSDAG - ÅMINNELSE AV HERRENS NATTVARD
Evangelium Joh 13:1–15

Skärtorsdagens stillhet bär ett djup som inte kan skyndas förbi. I Johannesevangeliet (13:1–15) böjer sig Kristus – Mästaren och Herren – ned inför sina lärjungar och tvättar deras fötter. Han, genom vilken allt blev till, tar slavens plats. Det är inte bara en handling av ödmjukhet, utan en uppenbarelse av Guds hjärta: kärleken som utger sig själv helt.
+
I den Katolska kyrkans tro ser vi denna kväll hur två mysterier vävs samman: tjänandets kärlek och Eukaristins instiftelse. När Jesus tvättar fötterna, förbereder han lärjungarna för det ännu djupare mysteriet – att han ger sig själv som föda. Han säger inte bara: “Gör som jag har gjort mot er”, utan ger också sitt eget liv som ett evigt sakrament. I Eukaristin fortsätter han att böja sig ned, att ge, att rena, att förena.
+
Petrus tvekar – och vi känner igen oss. Att låta sig bli betjänad av Gud kräver en ödmjukhet som ofta går emot vår stolthet. Men Kristus svar är tydligt: “Om jag inte tvättar dig, har du ingen gemenskap med mig.” Vi kan inte själva göra oss rena; vi måste ta emot nåden. Skärtorsdagen påminner oss om att lärjungaskapet börjar i mottagandet – och fullbordas i att vi själva blir bröd som bryts för andra.
+
I kvällens liturgi öppnas ett heligt rum där vi får vila nära Herrens hjärta. Där, i Eukaristin, fortsätter han att älska “ända till slutet” – inte bara då, utan nu. Och han inbjuder oss att stiga in i samma kärlek, att leva den i det lilla, i det dolda, i vardagens tjänande.

Bön: 🙏

Herre Jesus Kristus,
du som böjde dig ned för att tjäna och gav dig själv i Eukaristin,
lär mig att ta emot din kärlek med ödmjukt hjärta.
Rena mig, forma mig, och gör mig till ett redskap för din kärlek i världen.
Låt mig aldrig vända mig bort från ditt bord,
utan leva i gemenskap med dig, nu och alltid.
Amen.

F. Janusz

29/03/2026

Vi delar med oss av våra egna foton från Kardinalens besök i samband med Palmsöndagen. För varje år blir det fler och fler besökare till denna högmässa med procession, och vi känner stor tacksamhet för att Kardinalen åter igen har kunnat, samt velat, dela denna högtidsdag med oss här i Malmö. 🙏🌿
Foto: Diana K

29/03/2026

Denna artikeln tackar vi för 🌿

Kardinal och biskopen Anders Arborelius ledde processionen.

28/03/2026

+Meditation inför Stilla Veckan+
PALMSÖNDAGEN – PASSIONSSÖNDAGEN
Evangelium Matt 26:14 – 27:66

När vi nu träder in i Stilla veckan, med Palmsöndagen som dess port, riktas vår blick mot det stora mysteriet som står i dess mitt: vägen som leder genom lidande och död till liv och uppståndelse. Vi ser hur Jesus rider in i Jerusalem, inte på en mäktig stridshäst utan på en enkel åsna, och uppenbarar på så sätt ett rike som vänder världens ordning upp och ner. Här kommer inte en kung som tar makt, utan en kung som ger sig själv. Folket ropar “Hosianna”, fyllt av hopp om befrielse – men de förstår ännu inte att den sanna befrielsen går genom korset.
+
I katolsk tro ser vi i denna händelse mer än ett historiskt ögonblick; vi ser början på påskens mysterium. Kristus träder in i sin lidandes väg med full medvetenhet och kärlek. Han är den ödmjuke Messias, profeterad av Sakarja, som kommer för att frälsa inte genom våld, utan genom offer. Den palmklädda vägen leder redan mot Golgota.
+
Vi känner igen oss i folkmassan. Vi vill gärna hylla Kristus när han motsvarar våra förväntningar, men tvekar när hans väg kräver omvändelse, tålamod och tro. Därför kallar denna evangelietext oss till en djupare lärjungaskap: att inte bara ropa “Hosianna”, utan att följa honom – även när vägen blir smal och tung. I liturgin, särskilt på palmsöndagen, får vi inte bara minnas utan delta. Vi går med honom in i Jerusalem, och vi inbjuds att öppna våra hjärtan så att han verkligen får bli vår kung – en kung som regerar genom kärlek, ödmjukhet och sanning.
+
Stilla veckan öppnar för oss en djupare förståelse av Guds kärlek: en kärlek som inte drar sig undan mörkret, utan går rakt in i det. I Kristus möter vi den Gud som delar vår utsatthet, vår rädsla och vår smärta, och som bär allt detta i sitt hjärta. Han går före oss på lidandets väg, inte för att lämna oss där, utan för att leda oss igenom den. Låt oss därför inte vända bort blicken från det som nu sker, utan våga följa honom steg för steg: från intåget i Jerusalem, genom Getsemane och Golgata, fram till den tomma graven.

Bön:🙏
Herre Jesus Kristus,
du ödmjuke Konung,
lär mig att följa dig inte bara i glädje utan också i prövning.
Rena mitt hjärta från falska förväntningar,
och hjälp mig att ta emot dig som du är.
Låt mitt liv bli ett stilla “Hosianna” till din ära.
Amen.

F. Janusz

23/03/2026

23/03/2026

Augsburgs domkör på påskturné i Danmark och Sverige!
🎶
Den välrenommerade Karl-Kraft-kören, bestående av pojkarna i Augsburgs domkör, ger sig i början av april iväg på en exklusiv påskturné till Danmark och Sverige. Under ledning av domkantor Julian Müller-Henneberg kommer de unga sångarna att framföra ett krävande program med verk av stora kompositörer.
🎶
7 april kommer de till: Malmö (Sverige), Vår Frälsares kyrka
🎶
Programhöjdpunkter:
Konsertprogrammet omfattar bland annat ”Missa brevis” av Giovanni Pierluigi da Palestrina, verk av Karl Kraft, Orlando di Lasso, Christian Erbach och Gregor Aichinger samt det berömda ”Magnificat” av Johann Pachelbel. Publiken kan därmed se fram emot en påskresa genom den sakrala körmusiken.
🎶
Karl-Kraft-kören (under ledning av Julian Müller-Henneberg) är nära knuten till kulturlivet i stiftet och regionen Augsburg. Ett särskilt fokus ligger på att bevara körverken av dess namngivare Karl Kraft, kompositör och domkyrkoorganist i Augsburg fram till 1978. 2022 gästade Karl-Kraft-kören de internationella Wolfegger-konserterna under ledning av Manfred Honeck och framförde där
uruppförandet av ”Bevor wir schweigen” (Florian Frannek) samt Mozarts kröningsmässa. 2023 stod kören på scenen vid konserterna i Fronhof i Donizettis ”Don Pasquale” och Haydns ”Skapelsen”. Sedan hösten 2025 medverkar solister från Karl-Kraft-kören i uppsättningen av Bizets Carmen på Staatstheater Augsburg som kören av gatupojkarna. Turnéer har under de senaste åren fört kören till Italien för Festival Internazionale Verona Garde Estate (2023), 2024 till Polen, 2025 till Österrike samt nu till Danmark och Sverige.
🎶
Biografi: Augsburger Domsingknaben
Augsburger Domsingknaben har i årtionden räknats till Tysklands mest renommerade pojkkörer och är viktiga ambassadörer för stiftet och staden Augsburg. I anslutning till den medeltida traditionen med Mariani-Sängerknaben grundade den tidigare
domkapellmästaren Reinhard Kammler Augsburger Domsingknaben 1976. Sedan 2020 ligger den övergripande ledningen för de cirka 300 sångarna i åldrarna två till 25
år i händerna på domkapellmästaren Stefan Steinemann.
Konsertkörernas huvuduppgift är att vårda den sakrala musiken i Augsburger domkyrka. Dessutom är körerna efterfrågade internationellt och gästar kyrkor och konsertsalar över hela världen. De samarbetar med renommerade orkestrar som Bayerischer Rundfunk Symphonieorchester och Deutsche Radio Philharmonie.
Pojksolister och mindre ensembler medverkar regelbundet i operaproduktioner och CD-inspelningar över hela Europa. Domsingknaben uppträder även själva som arrangörer av stora oratorier och mässor. Sedan 2022 arrangerar de dessutom årligen festivalen för gammal musik inom ramen för Residenzwoche München och engagerar specialiserade experter och ensembler för detta. Karl-Kraft-kören är nära knuten till kulturlivet i stiftet och regionen Augsburg och är dessutom verksam i södra Tyskland. Dess huvudsakliga inriktning är den musikaliska utformningen av liturgin i domkyrkan, bland annat vid julmässan, prästvigningen, krismässan och Ulrichsvespern. Repertoaren omfattar mässor, motetter och profana verk från barocken och framåt samt kyrkoårets gregorianska koraler. En särskild tonvikt läggs på att vårda körverken av dess namngivare Karl Kraft, kompositör och domkyrkoorganist i Augsburg fram till 1978.
Konsertturnéer har under de senaste åren fört Karl-Kraft-kören genom Tyskland och till andra europeiska länder. Kören gästade de internationella Wolfegger-konserterna under ledning av Manfred Honeck, där den sjöng uruppförandet av Bevor wir schweigen (Florian Frannek) samt Mozarts kröningsmässa. 2023 stod kören på
scenen vid konserterna i Fronhof i Donizettis Don Pasquale och Haydns Schöpfung.
Turnéer har fört kören till Brandenburg (2022), till Italien för Festival Internazionale Verona Garda Estate (2023) samt 2024 till Polen med konserter i Bamberg, Dresden, Poznań och Górzyca. Under påsken 2025 gästade ensemblen Feldkirch, Schwaz, Linz och Innsbruck (Österrike). Sedan hösten 2025 medverkar solister från Karl-Kraft-Chor i uppsättningen av Bizets Carmen på Staatstheater Augsburg som kören av gatupojkarna.
🎶
Biografi: Dr Julian Müller-Henneberg Dr Julian Müller-Henneberg, född 1979 i Stuttgart, fick sin musikaliska grund hos körens ”Stuttgarter Hymnus Chorknaben” och studerade kyrkomusik (A) och orgel (konsertexamen) vid musikhögskolorna i Lübeck och Augsburg samt musikvetenskap vid universitetet i Innsbruck. År 2015 disputerade han där med en avhandling om
Augsburgs domorganist och kompositör Karl Kraft.
Sedan 2006 arbetar han vid Augsburger Domsingknaben: inledningsvis under studietiden som assistent till domkapellmästaren, samtidigt som han ansvarade för
kyrkomusiken i domförsamlingen. 2012 blev han heltidsanställd körledare och röstpedagog och 2017 utnämnde biskop Dr. Konrad Zdarsa honom till domkantor. Vid sidan av sin konstnärliga verksamhet ägnar sig Julian Müller-Henneberg även åt
musikhistoriska frågor, skriver essäer och kommentarer samt håller föredrag. För att bearbeta Karl Krafts konstnärliga kvarlåtenskap grundade han 2014 Karl-Kraft-Gesellschaft e.V.

21/03/2026

+Meditation i fastetid+
FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN
Evangelium Joh 11:1–45

I berättelsen om Lasaros (Joh 11:1–45) möter vi en Kristus som både gråter och uppväcker, som delar vår mänskliga sorg och samtidigt uppenbarar sin gudomliga makt. När Jesus dröjer, väcks frågan i våra egna hjärtan: Varför kommer Han inte genast? Varför tillåts lidandet? Men i den katolska förståelsen är Guds fördröjning aldrig frånvaro, utan ett mysterium där tron fördjupas och Guds härlighet får träda fram i sin tid.
+
Marta bekänner sin tro: “Jag tror att du är Messias, Guds Son.” Det är Kyrkans tro, född mitt i oförståelsen. Och Maria, som faller vid Jesu fötter, påminner oss om bönens väg – att komma med vår sorg, utan masker. Jesus själv gråter. Han står inte utanför vår smärta, utan går in i den. I detta ser vi inkarnationens djup: Gud som delar människans villkor fullt ut.
+
När Jesus ropar: “Lasaros, kom ut!”, är det inte bara en historisk händelse, utan en föraning om uppståndelsen – både den yttersta och den som sker i varje själ som kallas från syndens mörker till nådens liv. Kyrkan ser här ett sakramentalt eko: liksom Lasaros binds upp och får liv, blir vi lösta och levandegjorda genom dopet och försoningen.
+
Berättelsen kallar oss att tro även när graven ännu är stängd, att våga hoppas när allt tycks förlorat. För Kristus är “uppståndelsen och livet” – inte bara i framtiden, utan redan nu, mitt i våra liv.

Bön:
Herre Jesus Kristus,
du som grät vid Lasaros grav
och kallade honom till liv,
kom också till mitt hjärtas mörker.
Stärk min tro när jag tvivlar,
bär mig i min sorg,
och kalla mig ständigt till nytt liv i dig.
Amen. 🙏

F. Janusz