15/06/2026
Prästens tanke
I söndags handlade texterna i våra gudstjänster om ”Kallelsen till Guds rike”.
Guds rike identifieras ofta med himmelriket, platsen bortom tid och rum där Gud tar emot oss efter att vårt jordeliv är slut. I Guds rike finns inga tårar och ingen smärta, inga orättvisor och ingen uppdelning av människor i rika och fattiga eller svaga och starka. I Guds rike råder den harmoni som Gud från början ville skulle råda i skapelsen. Där begränsas inte livet av döden, utan är evigt.
Genom Jesus kallar Gud oss till detta evigt harmoniska rike. Men den kallelsen handlar inte bara om vad som händer när vi dör. Den handlar i minst lika hög grad om vårt liv här på jorden. Det är en kallelse till uppdraget att på alla sätt vi kan, som enskilda och som kyrka, hävda gudsrikets principer i vår värld. Det handlar om att ha omsorg om den svage och utsatte oavsett var i världen hen befinner sig. Det handlar om att jämt fördela de resurser som finns i vår värld, så att alla kan leva sina liv i trygghet.
När vi inskränker vårt synfält, så att vi bara ser oss själva, eller de som är lika oss själva, och väljer att blunda för allt och alla utanför vårt synfält, så har vi helt missat vad Guds rike handlar om. Och just så har utvecklingen i vår värld sett ut de senaste åren, i synnerhet i vår rika del av den. Kyrkans och varje kristens uppdrag att stå upp för den svage, verka för en rättvis fördelning av jordens resurser och försvara varje människas unika och okränkbara värde har aldrig varit viktigare än det är just nu.
I en av de böner vi ber efter att vi tagit emot brödet och vinet i mässan uttrycks Guds rikes principer på ett lika vackert som sant sätt:
”Kristus, vi tackar dig för din outsägligt rika gåva.
Du blev ett svar på vår bön, ett bröd för vår hunger.
Hjälp oss nu att vara ditt svar till dem,
som saknar vad vi äger i överflöd.
Hjälp oss att höra det rop som du har hört,
förstå den nöd som du har förstått,
tjäna den mänsklighet som du har tjänat.
Uppenbara för oss ditt bords hemlighet:
ett enda bröd och en enda mänsklighet.
Amen.
Håkan Lindberg
Präst
