30/04/2026
Igår arbetades det extra flitigt på Rosenhill. De hade en arbetsdag med flera frivilliga som gjorde vårfint både ute och inne. Solen strålade och stämningen var god. I omgivningen ser man hur fler och fler träd och blommor börjar knoppas. Det som verkat dött får åter liv. De japanska körsbärsträden prunkar för fullt och påminner oss om livets förgänglighet.
Även om det finns mycket våld och oro i vår värld är våren är en sådan fin bild på nya möjligheter och på hoppet – att vi inte får ge upp!
Prästsonen Gunnar Wennerberg (1817–1901) levde ett innehållsrikt liv under den omtumlande tid då samhället omdanades av industraliseringen. Wennerberg hade många strängar på sin lyra och verkade som lektor, skald, tonsättare, ecklesiastikminister, landshövding, riksdagsledamot i första kammaren samt statsråd. Han var även ledamot av svenska Akademin, hedersledamot av Konstakademin, kommendör av Nordstjärneorden och ledamot av Serafimerorden. Gunnar verkade också aktivt för byggandet av Nationalmuseet som ledamot i kommitté för Nationalmuseets ordnande. (PUST - att han orkade med allt!)
1846 utgavs hans körsång ”Hvi skulle då jag ej hoppas (Vårsång III)”:
Välkommen, du klara, du strålande vår,
som kröner med blommor den åldriga jord!
Hur klappar ej hjärtat, hur blicken ej går
mot himmelens rymd med förtjusningens ord!
Hvi skulle då jag ej hoppas?
Se, vintern har flytt med sin isande köld,
och bäckarna dansa i dalen igen.
Naturen har kastat sin snövita sköld
och kläder sig åter i blommor, min vän.
Hvi skulle då jag ej hoppas?
Så mänskliga hjärtat, i tidernas lopp,
får skåda en dag, då dess smärta förgår.
Då vika dess sorger, då vaknas dess hopp,
och livet förnyas i strålande vår.
Hvi skulle då jag ej hoppas?
Ack, låt oss då njuta den sällhet vi få,
och prisa den Skapare, godhet oss gav!
Vår framtid är ljus, och vår himmel är blå,
och hoppet oss följer till slumrande grav.
Hvi skulle då jag ej hoppas?
Trots all smärta, sorg och mörker i vår värld kan vi låta våren ge oss hopp om att allt ska bli bra till slut. Det är Guds vilja som kommer att råda - inte människors. Fram till dess får vi försöka göra gott och njuta av de vackra stunder som ges på vår jordevandring. Vi kan låta våren ge oss kraft att stämma in i orden "Hvi skulle då jag ej hoppas"!
Med önskan om en glad Valborg!
Här kommer en annan vårsång:
https://youtu.be/hNNt51YmYn8?si=Bz8nUVbZQ_iqYrH_
Foto av annacapictures by Pixaby: