Daniel - Bibelstudium

Daniel - Bibelstudium Daniel katalogiseras som sista tidernas profet. Denna sidan ägnar vi till bokens profeten som vi hittar i den Gamla Testamentet i vår Bibel.

Originalet till denna Bibelstudien hittar Ni på https://www.adventist.se/andlighet/bibelstudium/787/1

01/02/2026

Alla ingredienser för ett totalt kaos ligger på bordet..

06/05/2023
Studera Bibeln online och ta reda på vad Gud säger om sig själv, om oss, synden, framtiden och frälsningsplanen.
02/10/2020

Studera Bibeln online och ta reda på vad Gud säger om sig själv, om oss, synden, framtiden och frälsningsplanen.

Brevskola, Hoppets Röst, Adventist, adventkyrkan, Bibeln, bibelbrevskola, bibelbrevkurs, bibelstudium, bibelstudier, brevkurs, eviga elden, evolution,skapelse

21/08/2020

12 Från norr och söder till det härliga landet

STUDIEHJÄLP

Det är intressant att Martin Luther, åtminstone i hänvisningen till Dan. 11:29–39, identifierade ”den vanhelgande skändligheten” i Dan. 11:31 med påvemakten och dess läror och sedvänjor. Sambandet mellan Dan. 11 och 7 och 8 bekräftar den uppfattning som Luther och många andra protestantiska kommentatorer har haft: att påvedömet och dess lära är den historiska uppfyllelsen av dessa profetior. Ellen White säger: ”Ingen kyrka inom gränserna för den romersk-katolska rättsskipningen fick tillfälle att under någon längre tid ostört få glädja sig åt samvetsfrihet. Så snart påvedömet fått makten sträckte den ut sina armar för att slå ner alla som vägrade att erkänna dess makt. Det ena kyrkosamfundet efter det andra böjde sig för dess välde” (Ellen White: Från mörker till ljus, s. 58, 59).

SAMTALSSTART

Hur ser du på världsutvecklingen idag? Kan vi se hur Bibelns profetior uppfylls?

FÖRBÖN

Be att Jesus ska komma tillbaka snart och upprätta sitt rike.

SAMTALSFRÅGOR

1. Hur kan vi vara hänsynsfulla gentemot andra utan att kompromissa Bibelns undervisning när det gäller Roms roll i den sista tiden? Vilka andra faktorer än Rom finns det som kan påverka oss på liknande sätt?

2. I Dan. 11:33 står det: ”De av folket som nått insikt skall vägleda många men själva under en kort tid falla offer för svärd och eld, fångenskap och plundring.” Vad blir ödet för några bland Guds trogna folk? Vad gör de innan de dör? Vad betyder det för oss idag?

3. I Dan. 11:36 står det: ”Kungen kommer att handla som han behagar. Han skall upphöja sig själv och göra sig större än alla gudar. Han skall uttala oerhörda ord mot den högste Guden och ha framgång, tills vredens tid är ute, ty det som är be- slutat måste ske.” Vem och vad påminner detta dig om? (Se Jes. 14:12–17; se även 2 Thess. 2:1–4.)

4. Dan. 11:27, 29 och 35 talar om lammo`ed, ”intill den bestämda tiden”. Vad säger detta oss, igen, om Guds kontroll över historien?

21/08/2020

12 Från norr och söder till det härliga landet

DE SISTA HÄNDELSERNA

FRÅGA

Läs Dan. 11:40–45. Vad händer här?
Uttrycken som följer hjälper oss att förstå denna text:
Den sista tiden. Uttrycket förekommer bara i Daniel (Dan. 8:17; 11:35, 40; 12:4, 9). Studiet av Daniels profetior antyder att den sista tiden omfattar tiden från påvemaktens fall 1798 till de dödas uppståndelse (Dan. 12:2).
Kungen i norr. Benämningen syftar först geografiskt på den seleukidiska dynastin, men sedan hänvisar den även till det hedniska och till sist det påvliga Rom. Den beskriver alltså inte en geografisk plats utan en andlig fiende till Guds folk. Dessutom representerar kungen i norr en motpol till den sanne Guden, som i Bibeln symboliskt förknippas med norr (Jes. 14:13).
Kungen i söder. Benämningen syftar först på den ptolemaiska dynastin i Egypten, söder om det heliga landet. Men senare i profetian får den en teologisk dimension och förknippas av vissa bibelforskare med ateism. När Ellen White kommenterar hänvisningen till Egypten i Upp. 11:8 säger hon: ”Detta är ateism” (Från mörker till ljus, s. 235).
Den heliga härlighetens berg. På Gamla testamentets tid syftade ut- trycket på Sion, Israels huvudstad och hjärta, geografiskt beläget i det utlovade landet. Efter korset definieras Guds folk inte längre av etniska eller geografiska gränser. Därför måste det heliga berget vara en symbol för Guds folk runt om i världen.
Kanske kan vi alltså tolka händelserna så här: 1) Kungen i söder attackerar kungen norr: den franska revolutionen försökte utradera religionen och besegra påvedömet, men misslyckades. 2) Kungen i norr attackerar och besegrar kungen i söder: de religiösa styrkorna under påvens och hans allierades ledning besegrar till slt ateismens styrkor och formar en koalition mot den besegrade fienden. 3) Edom, Moab och Ammons framstående folk kommer undan: några av dem som ursprungligen inte räknas med bland Guds sanna folk förenar sig med dem i sista stund. 4) Kungen i norr förbereder en attack mot det heliga berget men möter sin undergång: ondskans makter förgörs och Guds rike upprättas.

FÖR EFTERTANKE

Vilken tröst ger det att veta att Gud och hans folk till slt kommer att segra?

21/08/2020

12 Från norr och söder till det härliga landet

NÄSTA MAKT

FRÅGA

Läs Dan. 11:29–39. Vad är det för makt som uppstår efter det hedniska Rom?
Dan. 11:29–39 syftar på ett nytt maktsystem. Detta system är en fortsättning av det hedniska Romarriket och ärver några egenskaper från sin företrädare, men samtidigt verkar det vara annorlunda i vissa avseenden. Bibeltexten säger att ”denna gång går det inte som den förra” (Dan. 11:29). Lite längre fram står det att det agerar som en religiös makt. Dess mål är huvudsakligen en attack mot Gud och hans folk. Vi ska se på några av denne kungs handlingar.
För det första: han ”låter sin vrede gå ut över det heliga förbundet” (Dan. 11:30). Det syftar på Guds frälsningsförbund som denne kung alltså motsätter sig.
För det andra ska denne kung skaffa styrkor som vill ”kränka tempelborgen, avskaffa det dagliga offret” (Dan. 11:31). I paral- lelltexten i Dan. 8 står det att det lilla hornet ”berövade honom det dagliga offret och vanhelgade tempelplatsen” (Dan. 8:11). Detta skulle därför kunna tolkas som en andlig attack mot Kristus tjänst i den himmelska helgedomen.
För det tredje: som en del av attacken mot helgedomen sätter denna makt upp ”den vanhelgande skändligheten” i Guds tempel. Parallelluttrycket ”den vanhelgande överträdelsen” (Dan. 8:13) pekar på det lilla hornets avfälliga och upproriska handlingar.
För det fjärde förföljer denna makt Guds folk: ”Några av de insiktsfulla kommer på fall för att andra skall luttras, rensas och renas, ända till den sista tiden” (Dan. 11:35). Detta påminner om det lilla hornet som ”kastade några ur hären och några av stjärnorna ner till jorden och trampade på dem” (Dan. 8:10; jfr 7:25).
För det femte ska denne kung ”upphöja sig själv och göra sig större än alla gudar. Han ska uttala oerhörda ord mot den högste Guden” (Dan. 11:36). Inte oväntat sägs det också om det lilla hornet att det ska ”tala stora ord” (Dan. 7:8) även mot Gud (Dan. 7:25).

FÖR EFTERTANKE

Ytterligare likheter skulle kunna nämnas. Men med tanke på vad vi läst i Dan. 7 och 8, vem är då denna makt? Varför är det så viktigt för oss att veta vem det är?

21/08/2020

12 Från norr och söder till det härliga landet

ROM OCH FÖRBUNDSFURSTEN

FRÅGA

Läs Dan. 11:16–28.
Texten är svår, men vilka bilder kan du finna som förekommer på andra ställen i Daniel?
Dan. 11:16 verkar beskriva en förflyttning av makt från de hellenistiska kungarna till det hedniska Rom: ”Angriparen gör vad han behagar, utan att någon kan stå emot honom. Han sätter sig fast i det härliga landet och underkuvar det.” Det härliga landet är Jerusalem, ett område där det forna Israel funnits, och den nya makten som tar över området är det hedniska Rom. Samma händelse representeras också av det lilla hornets horisontella tillväxt som når till det härliga landet (Dan. 8:9). Den aktuella världsmakten här är uppenbarligen det hedniska Rom.
Även andra ledtrådar i bibeltexten styrker detta. T.ex. måste ”en skatteindrivare” syfta på kejsar Augustus. Det är under hans regeringstid som Jesus föds, när Maria och Josef reser till Betlehem för skattskrivningen (Dan. 11:20). Enligt profetian ska han också efterträdas av ”en föraktlig människa” (Dan. 11:21). Historien visar att Augustus efterträddes av Tiberius, hans adoptivson. Tiberius är känd för att ha varit en självcentrerad och föraktlig människa.
Det starkaste beviset är dock att det enligt bibeltexten var under Tiberius regeringstid som ”förbundsfursten” krossades (Dan. 11:22). Detta syftar uttryckligen på Jesus korsfästelse. För Jesus, eller ”den som är smord till furste” (Dan. 9:25; se även Matt. 27:33–50), dödades under Tiberius regeringstid. Den här hänvisningen till Jesus som ”förbundsfursten” är en kraftfull markering som visar förloppet av historiska händelser. Det ger återigen läsarna kraftfulla bevis på Guds häpnadsväckande förhandskännedom. Eftersom Gud har haft rätt i allt som tidigare förekommit i dessa profetior kan vi säkert också lita på honom i allt han säger ska hända i framtiden.

FÖR EFTERTANKE

Mitt i alla politiska och historiska händelser uppenbaras Jesus från Nasaret, ”förbundsfursten”. Vad säger detta om Jesus betydelse i Bibeln?

21/08/2020

12 Från norr och söder till det härliga landet

PROFETIOR OM SYRIEN OCH EGYPTEN

FRÅGA
Läs Dan. 11:5–14.
Vad är det som uppenbaras här?
Vid Alexander den Stores död delades det stora grekiska imperiet upp mellan hans fyra generaler. Två av dem, Seleukos i Syrien (norr) och Ptolemaios i Egypten (söder) lyckades upprätta dynastier som kämpade mot varandra för att få makt över landet.
De flesta som studerar Bibeln anser att krigen mellan kungen i norr och kungen i söder, som förutsägs i Dan. 11:5–14, syftar på de många striderna mellan dessa två dynastier. Enligt profetian skulle ett försök göras att ena dessa två dynastier genom äktenskap, men den alliansen skulle bli kortlivad (Dan. 11:6). Enligt historiska käl- lor gifte sig Antiochus II Theos (261–246 f.Kr.) sonson Seleukos med Berenice, dotter till den egyptiske kungen Ptolemaios II Filadelfos. Men den överenskommelsen höll inte och konflikten, som direkt på- verkade Guds folk, återupptogs. Daniel 11 handlar alltså om några viktiga händelser som påverkar Guds folk under århundradena efter att profeten Daniel hade lämnat scenen.
Återigen kan vi fråga oss varför Herren i förväg uppenbarar alla dessa detaljer om kampen om herraväldet mellan olika riken i den delen av världen. Orsaken är enkel: dessa krig påverkar Guds folk. Herren ger alltså i förväg besked om de många utmaningar som hans folk ska möta under åren som kommer. Gud är också Herre över historien. När vi jämför profetian med de historiska händelserna kan vi återigen se att det profetiska ordet gått i uppfyllelse, precis som det förutsagts. Den Gud som förutsäger förändringarna i dessa hellenistiska riken som strider mot varandra, är också den Gud som känner till framtiden. Han är värd vår förtröstan och tro. Han är en stor Gud, inte en avgud tillverkad ur människans fantasi. Han styr inte bara händelserna i historien. Han kan också styra våra liv, om vi låter honom göra det.

FÖR EFTERTANKE

Läs Jes. 46:9, 10. Vilken grundläggande kristen teologi finns i dessa två verser? Vad kan ge oss hopp? Tänk hur skrämmande vers tio skulle vara om Gud inte var vänlig och kärleksfull utan istället hämndlysten och grym.

21/08/2020

12 Från norr och söder till det härliga landet

PROFETIOR OM PERSIEN OCH GREKLAND

FRÅGA
Läs Dan. 11:1–4.
Vad ser vi i texten som påminner oss om några tidigare profetior i Daniels bok?

Gabriel säger till Daniel att ytterligare tre kungar ska uppstå från Persien. De följs av en fjärde kung, som kommer att vara den rikaste av alla och som ska utmana grekerna. Efter Kyros kommer alltså följande tre kungar att ha makt över Persien: Kambyses (530–522 f.Kr.), den falske Smerdis (522 f.Kr.), och Dareios I (522–486 f.Kr.). Den fjärde kungen är Xerxes, som nämns i Esters bok. Han är mycket rik (Est. 1:1–7) och skickar iväg en enorm armé för att invadera Grekland, precis som profetian förutsäger. Men trots sin makt slås han tillbaka av en mindre styrka modiga grekiska soldater.
Det är inte svårt att känna igen Alexander den Store som den mäktige kung som uppstår i Dan. 11:3 och som blir den enväldige härskaren i den forntida världen. Vid 32 års ålder dör han utan att lämna efter sig någon arvtagare som kan härska över riket. Riket delas då mellan hans fyra generaler: Seleukos får makten över Sy- rien och Mesopotamien, Ptolemaios över Egypten, Lysimachos över Thrakien och delar av Mindre Asien, och Kassandros över Makedo- nien och Grekland.

FRÅGA

Jämför Dan. 11:2–4 med Dan. 8:3–8, 20–22. Hur kan dessa texter hjälpa oss att identifiera Alexander som den makt som nämns här?
Vad kan vi lära oss av dessa namn, dateringar, platser och historiska händelser? För det första visar de att profetian går i uppfyllelse, precis som den gudomlige budbäraren har sagt. Guds Ord tar aldrig fel. För det andra att Gud är Herre över historien. Det kan verka som om tronföljden av politiska makter, ledare och riken drivs av kejsares, diktatorers och allehanda politikers ambitioner. Men Bibeln visar att det är Gud som har den yttersta kontrollen. Han är den som rör historiens hjul i enlighet med sina gudomliga syften, vilket slutligen leder till att ondskan utplånas och Guds eviga rike upprättas.

Adress

Falköping

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Daniel - Bibelstudium postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Heliga Platser

Skicka ett meddelande till Daniel - Bibelstudium:

Dela