20/03/2016
Villa Sven Rancksgatan i Halmstad är ritad av den danske arkitekten Svend Bögh-Andersen. Villan stod troligen som förlaga till hans egna villa i Laholm, på Doktorn 5. Likt Svend Bögh-Andersens villa, som idag är byggnadsminnesförklarad på Doktorn 5, är Villa Sven Rancksgatan en ovanligt gedigen och mycket välbevarad representant för 1950-talets villaarkitektur i sin grund, men anpassad till dagens krav på kvalitet med uppdaterade detaljer som nya fönster, ny altan, nytt tak m.m. Arkitekten har försett villan med ett stort antal unika detaljer där det stora vardagsrummet kombinerar parkettgolv med golvmosaik, som idag döljs av en heltäckningsmatta. Villan besitter såväl konstnärligt som arkitektoniskt höga värden genom bl a arkitektens experimentella planlösningar. Villan berättar om efterkrigstidens starka ekonomiska och sociala utveckling. Den förmedlar kunskap om tidens byggnadsskick och idéer om den goda bostaden. Ur ett regionalt och lokalt perspektiv får villan anses representera arkitektens stora betydelse för efterkrigstidens bebyggelse, inte minst i Halland.
Historik
Svend Bögh-Andersen föddes 24 november 1916 i Ålborg. I sin födelsestad tog han både studentexamen och byggnadsingenjörsexamen från Ålborgs tekniska högskola. Under högskoleåren arbetade han parallellt som murare och erhöll både gesällbrev och ingenjörsexamen under samma år, 1939. Fyra år senare avlade han arkitektexamen vid KAK, Det Konglige Academie for de skjönne Kunster, idag kallat Det Konglige Danske Kunstakademi (www.kunstakademien.dk). Det var även här han ska ha träffat sin blivande hustru, Hanne, som utbildade sig till inredningsarkitekt och formgivare. Hanne formgav och färgsatte interiören i den egna villan i Laholm, och ska även ha arbetat flera gånger tillsammans med Svend i flera byggnader.
Efter arkitektexamen var Bögh-Andersen anställd på olika arkitektkontor, bland annat på stadsarkitektkontoret i Köpenhamn.
Modernistisk byggnad
Svend Bögh-Andersen kom att bli en arkitekt med tydliga modernistiska och funktionalistiska uttryck. Formspråket kan även kännas igen i Le Corbusiers och Mies Van der Rohes arkitektoniska verk.
Modernismen började gro under 1920-talet i de centrala delarna av Europa. I Tyskland blev modernismen tidigt en arkitekturteori med stort genomslag. I tidig tysk modernism kom Bruno Taut och Walter Gropius att bli ledande, och två publicerade texter blev centrala för den tyska modernismens utveckling – Bauhausmanifestet, som fastställde att konsthantverket var utgångspunkten i allt konstnärligt skapande. I denna nya arkitekturteori och stil var funktionen det viktigaste i arkitekturen. Formen fick anpassas till byggnadens funktion.
Modernismens historia som präglar byggnaden i sin helhet
Modernismen var stor i Tyskland, men stannade av när Hi**er kom till makten. De tyska modernistiska arkitekternas visioner om funktion blev senare, efter andra världskriget, något man använde sig av på många ställen runtom i Europa då bostadsbyggandet under den tyska modernismen hade blivit något av en förebild, vilket märks i byggnadens genomtänkta, inte minst planlösningen som är typisk för funktionalismen, som följer solens upp och nedgång. Till frukost i köket, under middagssol i vardagsrummet och altan 1 och vid solnedgång altan 2, likt soluret följer solen, vilket är genialiskt.
Mies Van der Rohe och Le Corbusier blev tidigt stora namn inom fältet. Mies Van der Rohe menade att man med en estetisk utgångspunkt kunde förnya arkitekturens funktionella och tekniska sidor radikalt. Le Corbusier var de nya idéernas, alltså modernismens, störste teoretiker. Han formulerade dessa nya idéer redan 1920 i boken ”Vers une Architecture” och i tidsskriften L’Esprit nouveau. Han ritade en paviljong som uppfördes för utställningen i Paris 1925, och denna ska ha blivit ett av de första konkreta exemplen på den nya arkitekturstilen som besökare från de nordiska länderna kunde besöka.
I Sverige hade man börjat tänka kring modernism redan under 1910-talet – bland annat visade Gregor Paulsson detta i en bok 1916. Men modernismen började kanske gro ordentligt först under 1920-talet då de Nordiska byggnadsdagarna anordnades för första gången 1927. Arkitekter från de nordiska länderna träffades, bytte idéer, höll föredrag och blev varse om vad som pågick i grannländerna. Vid 1932 års möte var det klart att funktionalismen, vilket modernismen oftast kommit att kallas i Sverige, hade fått sitt genombrott.
Funktionalismen bygger på systematik och ordning, rationalisering och effektivisering – men med ett formspråk. Nya material som armerad betong gjorde det möjligt att uppnå nya former i arkitekturen. Kubiska former, horisontaler, stora fönsterpartier, platta skärmtak och släta, ljusa fasader är alla typiska uttryck för funktionalismen. Detta präglar byggnadens formspråk, som idag är lika modernt som på 50-talet.
Svend Bögh-Andersen kom att bli en arkitekt med tydliga modernistiska och funktionalistiska uttryck. Studerar man arkitekturrelaterad litteratur finner man snart likheter mellan Bögh-Andersen och arkitekter som Duiker och Bijvoet – särskilt deras byggnad i Aalsmeer från 1924, här med de raka linjerna, sluttande taket och den runda formen som bryter av, element som man kan återfinna i flera av hans byggnader. Formspråket kan även kännas igen i Le Corbusiers och Mies Van der Rohes arkitektoniska verk.
Bruno Mathsson och Arne Jacobsen
Privat var Bögh-Andersen mycket konstintresserad och till exempel ordförande i både Hallands konstförening och Laholms
konstklubb. Utöver detta hade han även utställningar på sitt arkitektkontor, där han lät konstnärer ställa ut sin konst mot att han
fick behålla ett verk. Paret Bögh-Andersen umgicks med stora formgivare från både Sverige och Danmark, bland annat Bruno Mathsson och Arne Jacobsen. Hemmet var möblerat med möbler från bland annat dessa formgivare.
Villa Sven Rancksgatan
I Halmstad ligger ett liknande hus som Villa Doktor 5, Villa Sven Rancksgatan. Huset är uppfört 1954, två år tidigare än familjens egna hus uppfördes. Huset beställdes av Siv Karlsson, som ville ha ett hus anpassat efter sin familj. Exteriört är byggnaden klädd med en ljus, mild grå puts – likadan som Bögh-Andersens egen villa har. Här återkommer även det sluttande pulpettaket.
Villa Sven Rancksgatan består av två våningsplan och en källare, övervåningen med tre sovrum, allrum och badrum, bottenvåning ett vardagsrum med en modernistisk öppen spis och stora fönster mot trädgården, en matplats i anslutning till vardagsrummet samt ett kök. Källare, i dag en lägenhet med badrum och kök. Från hallen i entrén når man både köket, vardagsrummet och en trappa upp till övervåning.
Det finns flera likheter med Doktorn 5 - både exteriört och interiört återkommer de blå tonerna som återfinns i Bögh-Andersens villa. Även i köket fanns likheter med Bögh-Andersens villa, här var bland annat lådfronterna lika utformade men enhetligt målade i samma färg. I dag är köket ersatt av ett modernt Poggenpohl-kök.
I denna villa är interiören förhållandevis välbevarad. Köket, hallen och några andra rum har med tiden tapetserats och målats om och är i mycket gott skick och väl underhållet.
Villan är uppförd av lättbetong. Fasaderna är putsade. Fönster och dörrpartier är inte ursprungliga från byggnadstiden, utan nya. Under fönstren är fasaderna utförda med liggande panel i mörkblå kulör.
Från entrén och hallen öppnar det stora vardagsrummet upp sig. Golvet är belagt med mosaik i flera nyanser, vilket är dolt av matta idag. Tanken i Villa Doktorn 5 är att skildra hur de två haven möts vid Skagen. Takets mörka och bevarade träpanel är inte målad som i Villa Doktorn 5 i en starkt blå kulör. Arkitektens förkärlek för kubismen syns bl.a. i den säregna öppna spisen.
Villan ger bl.a. genom sin experimentella planlösning tydligt uttryck för arkitektens visioner om en modern bostads inredning och utformning.
Trädgården runt villan, omgärdat av en hög mur med samma karaktär som huset, är karaktärsfullt anlagd för att skapa avskildhet och olika rumsbildningar.
Kulturhistorisk bedömning
Likt Svend Bögh-Andersens villa på Doktorn 5 som är en ovanligt gedigen och mycket välbevarad representant för 1950-talets villaarkitektur. Arkitekten har försett villan med ett stort antal unika detaljer där det stora vardagsrummet med golvmosaiken, den öppna spisen och stort panoramafönster framträder särskilt starkt. Villan besitter såväl konstnärligt som arkitektoniskt höga värden genom bl.a. arkitektens experimentella planlösningar. Villan berättar om efterkrigstidens starka ekonomiska och sociala utveckling. Den förmedlar kunskap om tidens byggnadsskick och idéer om den goda bostaden. Ur ett regionalt perspektiv får villan anses representera arkitektens stora betydelse för efterkrigstidens bebyggelse i Halland.
Sammantaget finner Länsstyrelsen att Villa Doktorn 5 i Laholm har ett så betydande kulturhistorisk värde att den bör förklaras som byggnadsminne enligt 3 kap kulturminneslagen.
— i Halmstad.
